Coherence

8

Whoa.

Wow.

Holy fuck, Pete.

Här blev hjärnan skrynklad.

”Coherence” handlar alltså om kvantumteori och TYP sannolikhetslära. Insvept i en rödvinsgosig festmiddag för ett gäng medelålders intellectuals i Los Angeles (?).

Kort efter filmens början förstår vi att något inte står helt rätt till.

Och i maklig takt ploppar fler och fler tankenötter fram.

Det är inte en direkt läskig film.

Skulle inte kalla den skräckis.

Samtidigt bär den på ett sånt molande obehag som liksom överskrider även thrillergenren.

För att låna den gode Schulis ord: Vad fan är det som pågår?

”Coherence” gjorde med en minimal budget och inga stora namn på rollistan. Största ”kändisen” är väl Nicholas ”Xander från Buffy” Brendon. Vilket väl säger något.

Och det märks ibland, det kan jag inte sticka under stol med. Vissa små passager i dialogen som känns lätt aparta, otrovärdiga, som bryter illusionen. Det är synd, på en så kompakt, tät berättelse.

”Coherence” har en sådan oerhörd densitet att det blir smärtsamt tydligt när bubblan brister, om än bara för någon sekund.

Men det gör inte så mycket.

Den sluter sig kort efteråt, fixerar mina ögon och tar sig till slut in i min kropp.

Det är en upplevelse som kommer stanna med mig länge.

Petter

8

Well, chaps.

I’m mostly thrilled over here.

Den lågmälda pseudoskräckisen (mer en thriller, va?) ”Coherence” från 2013 – då – är ju ganska så TÄT.

Om kompisgänget som slår sig ner för en trevlig helkväll med hemlagat, men där en komet (!) som rusar över himlen tänjer på begreppet Verkligheten och ställer frågor om vilka vi egentligen är.

Där Schrödingers katt möter något kosmiskt typ Carl Sagan-svammel om kvantumteorier (korrläs gärna min kunskap, anders@andersclark.se).

Tänker mycket på ”The Invitation”. Den nerveggande settingen, med middagsbjudning, och där märkligheter och spända ögonblick bara rullar fram (Fronda, no?) och staplas på hög.

Jag är imponerad här.

Framför allt med tanke på svångrumsbudgeten (kostade _bara_ 50 000 dollar), inspelningstiden (fem dagar lång) och de okända improvskådisarna och så.

Me likey sval fejkhorror.

Och ”Coherence” utmanar en.

Det är svårt att hålla sig i kvar i banan och inte förlora greppet om handlingen. En glutt för mycket ner i popcornbingen (!) och man är nog rökt.

Därför: fokus.

Släck allt därhemma och lägg mobilen på laddning i ett annat rum.

”Coherence” är sträng mot den som tittar.

Joakim