Fast X

7

Okej, okej.

Här trodde jag att jag hade valt en veritabel SKITRULLE.
Fast-rullarna är ju i regel det. Om än rätt pikanta sådana. Alltså: likväl njutbara att konsumera, helt enkelt.

Fast (!) ”Fast X” är ju TYP bra på riktigt.

Mycket tack vare Jason Momoa.

För första gången har den här filmserien en genuint karismatisk OCH hotfull figur som Vin & THE FAMILY ställs emot.

Mycket av ”X” RELATIVA storhet vilar på hans axlar.

Han är kvick, komisk, nyckfullt aggressiv och inte minst könsöverskridande – på ett sätt som nån hade ryckt på axlarna åt i ett Pride-tåg förvisso, men i Fast-serien är det typ på nivån könskorrigering exxxtreme med extra djävulshorns- och ängelvingproteser inslängda.

Han är jättekul att kolla på, lyssna på, följa med på den här resan. Spirituell, säger man va?

Och jag är – spoilring! – glad för att han följer med in i nästa rullis.

I övrigt då? Ja, det är ju BRA ACTION.

Ger den betyget: önskar att jag hade sett på bio!

Inte fy skam.

Petter

7

Det här är ju filmgodis.

En franchise som BJUPPAT på så mycket genom åren, va.
Scenen när The Rock krossade gips genom att spänna biceps (!).

Doms (Vin Diesel) i stunder omänskliga styrka och kraft (minns när han typ bromsade [?] en bil i luften med händerna).

Den läskigt semi-kassa CGI:n när Walker (RIP) behövdes i några scener.

Det finns någonting BEFRIANDE att tillåta sig själv in i det gränslösa, maxade Fast & Furious-kosmos där fysiskens lagar med fördel tänjs ut och där varenda knytnäve eller drapa bottnar i att familjen – just det – är viktig.

”Fast X” är ingen kraftfull gir från det där.

Vi har en inledande mys-BBQ med brända ribs, bekant banter mellan Ludacris och Tyrese Gibson (Parker respektive Roman) och en plötslig sidokonversation med öl i hand där kaos-CEO:n Dom får _besvärliga uppgifter_ som tarvar ett nytt bromsspårsbullrigt quest.

Det är 2 timmar och 20 minuter som rinner likt en FRUKTANSVÄRT lätt lager ner i filmstruparna våra.

Sällan är väl sketsöffan så vilsamt bekväm som när det vankas bränt gummi och korkad, övertänd action?

Ett plus som sticker ut här:

Antagonisten Dante Reyes (Jason Momoa) som vill hämnas sin framlidne drogkungspappa (krossades + sköts ihjäl i femman, reds anm).

Typ en spirituell, ”volatilcozy” och lekfull skurk som man kanske inte direkt räds MEN känner sig underhållen AV. Good shit. Momoa: underskattad?

God glutt, dehänne. *Oscar Moberg på teaterhumör-röst*

Ser fram emot elvan.

Joakim