9 filmscener som ger Joakim frysloppor → Torsdagsrullen
Lista
21 november 2018
Klicka för att kopiera artikellänken
Joakim @jgerhardsson

9 filmscener som ger Joakim frysloppor

Ibland trillar en ju nästan av sketsöffan när det knapras rulle. I den här listan delger Joakim sina cineastiska favoritögonblick när det kommer till gåshud.

Jag lever typ för de ögonblicken. När det verkligen spänner till i skinnet och går som en elektrisk puls genom kröppen. Man blir ju berörd och skakad. Drabbad och så. Här ger jag ger er nio av mina favvoscener när det kommer till gåshud. Från skräck till drama.

1Blöja på i korridoren

Jisses, va? Den här filmen har man ju EJ sett. Men en scen (klicka ovan!) från den eventuellt småsvajiga ”The Exorcist III” får det att krypa i mig. Vem var det som visade? Min bror Victor? Systersonen Oscar? Nevermind. Runt femtio sekunder in strålar en ilning i hela kroppen. Inzoomningen, det skärande ljudet, de MÅLMEDVETNA stegen. Men framför allt är det nerven som byggs upp innan dess. NÄR KOMMER DET DYKA UPP NÅGOT ELLER NÅGON GENOM EN DÖRR!?

2Tuppaskinnet (!) under bilbranden

Den här, ni. ”Crash” var typ en av de första _starka_ filmupplevelserna. Sjutton bast och ÖPPEN för världen och så vidare. Och allt brakade ju samman där i scenen med bilbranden. När snuten (Dillon) är först på plats vid en olycka och i offret möter Christine (Thandie Newton) som han tidigare i filmen – SPOILER Å SÅ – trakasserat. Det blir en jädra bröstvärmare under en minut eller två där nere längs med asfaltsytan. Musiken, också. ”Flames” av Mark Isham med gaelisk (?) änglasång av Carol Ensley. SATAN!!!!!

3Collegeruset som klöser sig in

Oh no. ”Boyhood” är den bästa film jag sett hittills i mitt liv. Och det går onekligen att kratta ner löpmeter med DITT och DATT om Linklaters snyting till coming of age-drama. Det är väl gåshud mest hela tiden (ALLA scenerna med Ethan Hawke och framför allt Patricia Arquette). Men: det här vred om skinnet mest. Mason (Ellar Coltrane) lägger sakta grogrund för drömmar och hopp med stundande collegeflytt och nyfunnen kärlek. Några ömsint karvade filmminuter paketerade i ett kollage som tar mig (och Petter?) till en helt annan plats. Igenkänning fast ändå inte. Kyssen får summera. Se hela filmen!!!!!

4Typ världens läskigaste scen

Jahaja. Dränk mig i läsk PÅ PET och bunkljummen mikropopcorn i sketsöffan i Bergsviken, Jämtland. Vi gillar ju att titta på skräckisar, ju, när jag är hemma i familjehemmet. Har nog sett det mesta genom åren. Och det som kilat fast sig extra hårt är den där scenen i ”The Woman in Black”, med Daniel Radcliffe ni vet, om en övergiven kåk som huserar någon kusligt demonisk skit. Hoppa till-scener staplade på varandra. Men spola fram till typ sex och en halv minut, släck lampan och upplev en STÖT av horror som kommer att lämna dig våt och skärrad.

5När hoppet tänds

James Franco. Vad HÄNDER där? Silence AF since some glorious movies, huh? Hur som. ”127 Hours”. Om vandraren (?) Aron Ralston (Franco) som (based on a true story) kilas fast mellan två bergsblock mitt i ingenstans. Ska inte SPOJLRA för mycket här. Så se scenen (klick ovan) på egen risk. Men det är i slutet. ”Festival” av Sigur Rós i bakgrunden. Och starka känslor som brakar samman under några minuter. Hår som reser sig, hombres!

6Det här med tårar – då

Fuck. McConaissance. Fanns ju några månader där eller ett halvår eller så när åtminstone undertecknad var alldeles KOLLRIG över hur Matthew stöpt om sig själv. ”True Detective” var väl starten. Kanske ”Dallas Buyers Club” (som vi har reccat!) var det egentliga klimaxet. Men ”Interstellar” smäller högre för mig. Där när – SPOILER ONCE MORE – besättningen på grund av tidsknas (slappt summerat?) hoppat fram flera decennier. Och Cooper (McConaughey) sätter sig där framför tjockteven i cockpit och tittar igenom alla videohälsningar som han missat genom åren. Shit. Satt LIMMAD mot biostolen och kände tryck över bröstet. Plz call a medic etc. Tumlar runt rejält inne i mig, den där scenen.

7Dunderstarkma i bunkern

Inte ASFLABBIGT att se den gråa postapokalypsen fylla upp bildrutan till brädden i asjobbiga dramat ”The Road”. Men scenen därnere i proviantbunkern. Wow. I de dunklaste av rum behövs inte många watt för att få skit att lysa upp. Pappan (Viggo Mortensen) kan domna bort till en finfin whiskey och leka barberare framför spegeln. Och det finns mat! Det är väl det här med att glömma allt och hitta det som tänder tillvaron för stunden. Medan ett barmhärtigt mörker viner där utanför.

8Spindelgången

Äh. Lägg av nu. Minns ju hur elektriskt det kändes i kroppen inför att se ”The Exorcist” för första gången. Man var väl egentligen lite för ung, kanske tio jordsnurr så där, och tyggade nästan tillbaka av typ nervositet inför att ta sig an det som (då) kändes som Den Stora Rysaren. Skulle aldrig kunna sova efteråt, no? Well. Det finns ju en ikonisk scen i den där ruggiga demonsörjan. Då när den (eventuellt) besatta ungen i familjen, ja, kryper ner som en spindel för trappan. Hujedamig och så. Här reses raggen, bro and sis.

9Hakan nere vid golvet

Haha! Crazy Tom går actionloco once again i ”Mission: Impossible – Fallout”. Såg den här med Anders Clark (vän, reds anm) på biografen i Malmö – då – och tappade hakan, den fjuniga, under slagsmålet inne på toaletten. SÅ vass koreografi! När den sluggerlönnige August Walker (Henry Cavill) dels utdelar den mest kliniska laptophurringen i mannaminna, dels kastar snubben rakt igenom spegeln (!). Fin underhållning här. Typ lyckliga krusningar som sprider sig över huden. Blir taggad på livet av allt svingande!

Skrivet av


Joakim
@jgerhardsson

Datum


21 november 2018

Delning


Klicka för att kopiera artikellänken
Gör din röst hörd! För att kunna kommentera innehållet här på Torsdagsrullen behöver du logga in eller skapa ett konto på Disqus. Följ bara instruktionerna här intill för att komma i gång.