Mad Max: Fury Road → Torsdagsrullen

Guldrulle

2015

Mad Max: Fury Road

Action 2:01

9

Jag håller med om att det här är ett smärre mästerverk.

Det är fyra faktorer som är viktiga.

Till att börja med: alla idiosynkrasier.

“Aqua-Cola”.

Kromen (?) som sprejas över munnen.

The Many Mothers och rattar som bärs runt som accessoarer och att be till V8-motorn och motherfucking elgitarrmumien och ALLT DET DÄR.

George Millers synapser måste brinna på ett annat sätt, med en annan intensitet.

Det är ett sinne av till synes ändlös kreativitet och originalitet som har skapat detta. UPPFUNNIT detta, är nog mer rättvisande.

För det andra handlar det om genomförandet.

Det följer liksom på det idiosynkratiska, det bokstavligt talat otroliga – att det behöver göras med absolut dedikation. Att Miller & co. realiserar visionen så fullödigt att vi inte tvivlar på världen vi slängs in i.

Den tredje faktorn är det obevekliga tempot.

“Mad Max: Fury Road” dundrar fram och lämnar varken tid för andrum eller skepsis. Eller analyser.

Men ändå, nummer fyra: de tydligt feministiska (i teori och praktik) stråk som präglar filmen. Det där med den trojanska hästen som rullades in mitt i box office och fick åtminstone några skopor av dess sexistiska sörja att koka och dunsta. Det är vad som slutligen gör att “Mad Max: Fury Road” lyfter och blir en pelare i actionfilmens historia.

Nu har jag sett den tre gånger.

Varje gång kommer jag ut (ja, jag har varit inuti någonting) och är jag omskakad, ler långsamt.

Petter

8

Minns att jag såg ”Mad Max” när jag var typ tio år.

”The maximum force of the future”.

Raggsockor, grillchips, klisterklibbig och fulblandad Bob-saft (jordgubb?).

Jojo.

Ni har hört de’ förut.

Och Mel Gibson. Bakisplufsig, kall och så där lagom utnött.

Men likväl: förstod (och gillade) ingenting.

George Miller har aldrig gett upp sin hårdnackade post-apokalypstjomme (trots mysmärkliga nedstamp i ”babycomgenren” genom ”Babe – En gris kommer till stan” och ”Happy Feet”).

Nästan fyrtio år efter Gibsons gummibrännande: ”Mad Max: Fury Road”.

Och visst luktar allt bekant.

Max (nu spelad av Tom Hardy) lubbar tanklöst omkring i öknen, är allmänt tom och försöker väl mest få timmarna att gå. Men när han (av en händelse) teamar upp med rebellglada Imperator Furiosa (Charlize Theron) hamnar den arbetsskygge lösdrivaren mitt i upprorets jakt på frihet.

Den här Miller är en lustig prick.

Bra på det han gör och så.

Bland det mest häpnadsväckande med ”Mad Max: Fury Road”: att det typ är en actionscen (med god oktanskjuts) som pågår i två timmar. Det är flippade ”Jackass”-hemmabyggen som trippelvoltar i luften, massiva berg som sprängs till småsten, en lurkig ”AC/DC-orch” som gnuggar sträng framför två tusen kvadratmeter monitorvägg.

Och när vi för en sekund tror att allting kommer att lugna ner sig för en stund, att vi kanske ska få komma Furiosa och Max på skinnet, att det blir De Stora Samtalen och så.

Ja.

Då fortsätter det bara.

Men: fan vad je’ gilla’.

Det finns ju en förtjusning i sådan här visuellt kärnladdad (?) råaction. Där det saknas något sorts kontemplerande. Där allting låter sig (OCH kan!) förklaras i krutmoln, skitstora fälggaller och dunderläskiga ”nässpraysansikten”.

En av styrkorna: att Max bara är som en passiv tråd. Har typ fem repliker. Det lyfter det andra. Och Theron är ju fantastisk som sammanbitna protagonisten Furiosa. Får nästan gåshud (tuppaskinn, reds anm) här när jag tänker på’t.

Okonventionellt och piggt.

Väl avvägd fetthalt i storyn.

Me likey och det.

Joakim

Betygsätt & gilla


Sätt ditt betyg på filmen
Klicka för att kopiera recensionslänken
Gilla recensionerna

Chatthöjdpunkter


Kul, det där, att “bli bundis” med sina tumörer? Vi ritar ansikten på “spaghettin”? ‪#‎internt
Stressigt ”köra bil i storstan”-darr där? Bli jagad av typ femtio accelerationskvicka sandfyrhjulingar.
Jobbigt att vakna bredvid Immortan Joe efter en dyngsur utekväll? Du är lilla skeden. Vaknar av hans superhögljudda andning.
Herregud. Vilka dödsfall. Vänder NÄSTAN bort blicken, bro. Nästan!

Kortisar om rullen


Vilken action! Typ en enda scen i två timmar. Armborst, hagel, sprängda däck och DET ENA med DET ANDRA! Det är ju en bedrift i sig att hålla densiteten uppe så länge. Kisspaus? Not possible.
Vad gör “Immortan Joe” om dagarna? Alltså TYP en torsdag (ping @Torsdagsrullen)? I den där dammiga jävla äckeldräkten. Äter poppe? Diskar? Spelar Monopol med sönerna? HUR ÄR HANS VARDAG?
Joes galna fotsoldater är ju tokiga ting. Som den wattkåte ”Slayer-gitarristen” som står fastspänd på ett bilflak med planetens största gura och försöker att ”riffa i gång” trupperna. Superbisarrt. Och dunderfnissigt.

Strömma den*



*Observera! På grund av vad som skulle vara ett hisnande API-gnuggande är listan ovan lika hisnande otillförlitlig. Men testa och se!

Gör din röst hörd! För att kunna kommentera innehållet här på Torsdagsrullen behöver du logga in eller skapa ett konto på Disqus. Följ bara instruktionerna här intill för att komma i gång.

Relaterade filmerFilmarkivet


Independence Day

Action

88

Läsarbetyg 70% 1

Utomjordingar hälsar på.

IMDb 7 Rotten Tomatoes 65%Se trailerDela på Facebook

Independence Day: Resurgence

Action

32

1

Utomjordingarna vill ha revansch.

IMDb 5.2 Rotten Tomatoes 29%Se trailerDela på Facebook

Jurassic World

Äventyr

66

En hormonstinn hybridödla snedtänder och fuckar upp en hel ö.

IMDb 7 Rotten Tomatoes 72%Se trailerDela på Facebook

Jupiter Ascending

Action

56

Jupiter Jones upptäcker att hon är typ jordens gudinna.

IMDb 5.3 Rotten Tomatoes 27%Se trailerDela på Facebook

Godzilla: King of the Monsters

Action

66

Läsarbetyg 80%

Jätteödlan ställs mot onda titaner.

IMDb 6.1 Rotten Tomatoes 41%Se trailerDela på Facebook

Avengers: Endgame

Action

88

Läsarbetyg 100% 1

Dags att ta revansch på Thanos.

IMDb 8.5 Rotten Tomatoes 94%Se trailerDela på Facebook