Midsommar

8

Ari Aster.

Vad är det här för TWISTED Jewish-American tjomme vi har att göra med, va?

Först småbriljanta och STÖRANDE ”Hereditary”.

Now this??

[Eller ja, now och now. 2019, ju. TR bros – we go BACK and FORTH.]

“Midsommar” ÄR ju DUKTIGT flippad. Sinnessjuka visuals som presenteras.

Samtidigt: så långsam och noggrann i sitt berättande.
Vi får följa Danis resa tillbaka från typ livets största trauma, feat. icke-inkännande bro till pojkvän och hans grabbgäng från college. Traumat, då: lillasyster tar sitt eget och föräldrarnas liv. Big no no.

Det i sig lägger en så djup och dyster fond för filmen att inte ens Hälsinglands bländande solljus rår på mörkret. Och det är väl den kontrasten, plus det långsamma tempot, som gör filmen så indragande.

Det kliar lite i kroppen under hela tiden jag tittar, men det är också svårt att värja blicken. Om det inte är en visuellt slående typ väggmålning är det GREAT ACTING av Florence Pugh, William Jackson Harper eller – nästan bäst va? – irländske Jack Reynor som douchigaste doucheamerikanen som kan finnas, Danis pojkvän.

Sen om vi ska gå in på DET är det ju också en rätt stark skildring av sekter och hur de kan få grepp om framförallt de vars psyke redan är nednött. Groupthink och så vidare. Och en genuint intressant frågeställning kring ”kultur” och vad som kan helgas/bortförklaras genom den.

Mycket bra.

Och extra omskakande att se en ljus junikväll i Sörfjärden, Hälsinglands län (!).

Petter

7

Åh nej.

DEN snapsen tog fel.

Ari Aster, som smashade ut jävligt läbbiga ”Hededitary” för fem-sex år sedan, har landat med arslet i Den Svenska Myllan och täljer eljest sekthorror runt alla kransar.

”Midsommar” är kufisk skräck.

Obehaglig är väl ordet.

Det är ett kådigt berättande – inte lika rättframt som i ovan nämnda ”Heddy” – där decibeln sakta vrids upp för varenda minut som går. Great acting (Florence!), käftsmällsvyer (vackra Sverige, huh?) och fruktansvärt _tärande_ situationer runt långbordet.

Psykologiskt tuff – ju – att se.

Och lite lång.

But: still good.

Joakim