Jaaaaaa … Här fanns ju mycket skönhet.
Absolut.
Sticker vi ej under stol med. Eller som man säger på ”fejkjamska”: stichje nå uj de sjtolah. (Upp med www.jamska.nu nu, Tobbe!!)
Det finns mycket mänsklighet här, förhållandevis rå och ofiltrerad. Framställs åtminstone som så.
Amerikanska livsöden i börskraschen 08:s kölvatten – eller kanske snarare effekterna av USA:s hela historia av überkapitalistisk ekonomi.
Och en grej på tal om kapitalism: har Amazon sponsrat rullen? Med tanke på den ändå RÄTT framträdande roll företaget har i handlingen. Det är väl inte direkt ett förskönade porträtt, men vi får inte höra mycket mer än att ”They pay good money”. Samtidigt som huvudrollen Fern och hennes gelikar bara får jobba tillfälligt där. Det kanske bara är som att skildra att jobba på typ … posten, i Sverige? Amazon är så extremt stort i USA att det närmast blivit en statlig institution? Men dääääri ligger ju då också en problematisk normalisering av nämnda überkapitalism osv osv osv.
Ja. Jo.
Jag vet inte.
Det är rätt fint, vissa scener bränner VERKLIGEN till.
Men overall är det inte riktigt en lika ”modig” film som den stämplats som, inte den kvasidokumentär som folk talat om.
Helt okej story, ju.
Inte så sugen på van life nu, Anders Clark, huh?
Äh.
Ska INTE bli putslustig och banterkåt (!) här.
Det här är allvar – ju.
En socialrealistisk hurring med bitter eftersmak.
I ”Nomadland”, som fått kåren att salivera och vann/tilldelades (?) en Oscar för best fucking pic härförleden, följer vi rotlösa och sökande själen Fran (Frances McDormand) som försöker att resa sig ur arbetslöshet.
Det är gripande öden vi möter, javisst.
Autentiska scener, absolut.
Viktiga skärvor av samhället vi ser skildrade, jajjemus.
Frances McDormand SVINBRA, jojo, och trygge David Strathairn som modstulne nomadfarsan Dave gör ett jäkla fint jobb.
Men håller med bro Pete HÄRA.
Det är någonting som saknas i ”Nomadland” för att det ska bli en riktigt sevärd käftsmäll.