Oh Lara Jean.
Du är 15 bast.
Du bor i Amerika.
Du har ”SATC-Aidan” som papi.
Två systrar.
Och en död morsa. :((((((
Och du har aldrig haft en kärleksrelation.
Där är väl premissen för denna PÅ FÖRHAND B:iga Netflix-romcom.
Som tur är visar den sig snabbt vara långt, långt ifrån B.
Den här filmen har charm, ett förhållandevis finurligt manus och framförallt starkt skådespeleri från protagonisten och de i hennes närhet.
En framträdande styrka är också hur välgrundat manuset är i faktisk mänsklig psykologi – många repliker och känslomässiga gester i skådespeleriet känns trovärdigt oförutsägbara.
Samtidigt som intrigen ibland blir irriterande omständlig – en person vill förklara något som direkt hade löst en konflikt, men den andra personen vill ABSOLUT inte höra om det. Och konflikten löses först i sista minuten. Det går att skriva så mycket mer komplext och intressant.
Hoppas de LEVLAT UPP i uppföljaren.
Men allt som allt: oväntat tight och roligt myspys.
Såja.
En pick-me-up med smak av TRIVSEL efter förra veckans (sorry, TR-följare Anna Birgitta Olofsdotter) träiga bottennapp ”Glada Hälsningar Från Missångerträsk”.
”To All the Boys I’ve Loved Before”, om Lara Jean (Lana Condor) som blir ihop med hunken Peter (Arnemo?) för att göra den sistnämndes ex svartsjuk, rullar INTE fram som Fronda.
Men den puttrar som på, den här rullen, och är välspelad, minutiöst portionerad och noggrant avsmakad för att det inte ska skava på allvar riktigt någonstans.
Mår: bra.
En romcom som inte är omvälvande på något sätt. Men som samtidigt är omsorgsfullt snidad, lagom fartig och, ja, trevlig.
Jag har väl inte så mycket mer att säga här.
Tömde (!) mig rätt hårt i recensionen senast.
Torsdagsrullen • (C) 2024 • hej(a)torsdagsrullen.se • 
