Step Brothers

8

Condom filler, OK?

Nä. Busig referens här till programbeskrivningen av evenemanget SOMMARBADET #3 skriven av Joakim Gerhardsson, då, i SIG en referens till ”One More Chance” av The Notorious B.I.G.

Men det är väl passande till en rulle av denna kaliber, där fnissen verkligen står som spö (?) i backen (??).

Adam McKay, Will Ferrell och John C. Reilly skapade något verkligt speciellt här.

Transparens: jag är varm AF här i sommarstugan och behöver svalka mig, så jag ska skriva snabbt för att sen springa ner och doppa mig i Östersjön.

Jag tycker ”Step Brothers” är svinrolig, helt enkelt.

Mycket har förstås att göra med Will Ferrells omtalade FUNNY BONE och John C. Reillys nästan lika potenta dito, men kan vi framhäva Adam Scott här?

Mannen som är dömd till att typecastas som sävliga empatiska pojkvänner är här tidernas jävla AS som man bara vill slå på trynet genom hela titten. Han gör det så otroligt bra. Vill ju se honom svina ännu mer.

Och Kathryn Hahn – ÄLSKADE Kathryn Hahn – gör ett stabilt bidrag hon med, i sin hemmafru-fuckmylife-galenskap.

Äh. Jag vet inte. Vill ta ett dopp, som sagt.

Great movie. Go watch.

Hej!

Petter

9

Det här är (få-ån) en av de bästa komedierna jag har sett.
Hands. Down. Eller vad man nu säger.

För firma Will Ferrell och (underskattade?) John C. Reilly, som tillsammans med tempostarke regissören Adam McKay (”Vice”, ”Ant-Man” och ”The Big Short”) skrivit manus, får till det mesta i den här flamsiga och oberäkneliga storyn om två övervintrade och infantila 39-åringar som bor hemma hos päronen och finner varandra totalt när de plötsligt blir styvbrorsor.

Man hickar ju till flera gånger här. In the sofa consisting (?) of sket.

Åt scenen, den ikoniska (?), när Dale (Reilly) och Brennan
(Ferrell) snickrar ihop en våningssäng som sedan brakar ihop.

När Derek (Adam Scott) får feeling i SUV:en och vill visa vem som kan ta de högsta tonerna för att sätta alienerade frugan Alice (Kathryb Hahn) på plats.

Men framför allt åt de små, små och varsamt inpetade detaljerna. Som Dereks sexpack (flimrar förbi i en halv sekund), mäklaren Randys (Rob Riggle) ”mimglufsande” på kontoret och alla pilsnabba replikskiften (”you big fat curly-headed fuck”) som bränner duktigt med gummi filmen igenom.

Visst går det att stapla, nästan katalogisera, alla fniss som avverkas i varierande grad och omfång under niottiosju välsvarvade minuter.

Rappt skrivet, nyckfull/lustig dialog och drösvis med comical content som bär (?) på en intense densitet AF.

Kontentan: ”Step Brothers” är bra skit.

Joakim