ZzzzzZzzZzZzzzzz.
Tired over here, mateys.
Tog nämligen JUST en power nap under ett litet ”mötesbord” inne på ett kontor. Minst fem tuggummin fasttryckta där på bordets undersida. Vissa säkert DECENNIER gamla. Ett var mögligt (!). Visste inte ens att det var möjligt.
Ergo: jag är pömsig.
Summa summarum: kommer eventuellt bli en kort recension, detta.
Således: låt oss börja avhandla ”Guardians of the Galaxy Vol. 2”.
Det är en PIGG uppföljare! Så känns det omedelbart.
Efter ännu en ”föryngrande smink/CGI”-chock inom MCU, denna gång i form av Kurt Russell med voluminöst SVALL, slungas vi rakt in i en dansrutin med urgulliga Baby Groot.
Det är skoj och så. Jag skrattar genuint.
Det är rätt ball action.
Visuellt helt otroligt i vissa stunder (Yondus hämnd gentemot Taserface och hans rövhål till följare!).
Och faktiskt ganska berörande. Den här filmen SÄGER SAKER om vänskap, destruktiv maskulinitet och självbild.
Starkare, i slutändan, än man först tror.
Galaxväktarna är tillbaka och fortsätter att hålla rymdens gator rena från trubbel och knas framför en poppig mixtapefond.
Men mitt i all dynamisk altruism (och en Groot som blivit pyttelilla halvplantan Baby Groot) steppar plötsligt den megalomaniske kosmoskoryfén (!) Ego (Kurt Russell) in i handlingarna.
Han är Star-Lords (Chris Pratt) farsa – då – och vill ställa allt tillrätta efter alla vilsna år däroppe i rymden.
Men är mjölet – i påsen – rent?
Varför har han en lågmäld HSP-syrsa (Mantis, reds anm) som sidekick?
Och hur _mår_ Star-Lord?
”Guardians of the Galaxy Vol. 2” är mer andaktsfull och allvarsam än den full throttle-flabbiga föregångaren.
Visst.
Det ÄR fortsatt skitkul att hänga med charmknutten Drax (Dave Bautista). David Hasselhoffs häpnadsväckande cameo är UDDA och KITTLANDE.
Men det är i stramheten i alla relationer och nere djupet hos karaktärerna (Rockets konfrontation med sin egen elakhet unt so weiter) som väktartvåan väljer att grädda sig själv i.
Och nog är det en behaglig resa.
Jag blir inte lika förförd som av ettans råbusiga lattjomentalitet och egensinniga påhitt.
Men mer än habil, det är den ju.