Well, Sises and Broses.
Här sitter jag på tunnelbanan från Rinkeby C till Bredäng C och kollar klart på veckans rulle.
(Tack till min iPad och Netflix nedladdningsfunktion)
En broder är trött som fan.
Fick ju barn för tre veckor sen – Pia d.y.
Och igår kväll, när vi YTTERST SPONTANT bestämde oss för den här rullen, somnade jag ju efter typ åtta minuter.
Anyway: kontext satt.
Rulle: överraskande BRA ju.
Framförallt: mys.
En sån där film man sett i VHS-lådan på någon loppis i TYP Gnarp ända sedan barndomen.
Sen dröjer det typ bara en minut innan ingredienserna för ”ASMYSIG 90-TALSACTION” radas upp:
– En amerikansk stad (TYP Chicago) filmad på natten, med skyskrapor som trygga mörka monoliter strösslade med små lyktor
– Sen på dagen: bautamycket sol som BLASTAR typ Mustanger som rullar längs gator med GULA vägmarkeringar
– Munkar (minst tolv, i en vit låda på polisstationen
– Orimliga typ tyska skurkar
Yes. Ungefär så.
”Stop!” har dessutom hjärta så det räcker och blir över.
Sylvester Stallone: överraskande charmig i sin roll.
Men stjärnan här är ju Estelle ”Pantertanter” Getty. Sån värme, sån komisk timing. MYSMAMI!!!
Filmen tar sig själv också på precis lagom mycket allvar.
Njutbart och kort.
90-talet, vart tog du vägen?
Vi ramlar på ”Stop! Or My Mom Will Shoot”, som på svenska får den minst sagt Stefan och Krister-esque titeln ”Stopp! Annars skjuter morsan skarpt”, under en fokuserad Netflix-scroll i jakt på glutt.
Sylvester Stallone. Nice.
Actionkomedi. Mmmm.
Märkligt eggande titel. Aha, yeah.
Under 90 minuter lång. Oh yes.
Och visst är det väl så att FÅ saker slår en lagom puttrig 90-talsvåffla med mörka citysilhuetter, ljudmattor som OSAR av försigkomna saxofoner och hihats (?), okonstlad dialog, fartfyllda biljakter och ENKEL humor.
Sly är bra här som stirrige singelsnuten Joe vars hardcoremorsa i prålig WCT-overall plötsligt tar sig friheter och typ PRAO:ar som konstapel till sonens förtvivlade förtret.
Jo.
”Stop! Or My Mom Will Shoot” ÄR bättre än vad IMDb-termometern (4.3, reds anm) visar – då.
Lustfyllda actionsekvenser, härligt banter mellan mor och son, en grumlig kärlekshistoria som får lagom med utrymme. Und so weiter.
Vill se mer KOMIK med Sylvester. Är ju typ vassare än vad Schwarzenegger var i liknande roller (”Dagissnuten”, ”Julklappsjakten” etcetera).
Summa summarum: ingen storartad upplevelse, så klart.
Men cozy AF.
Big up, Sly.
Torsdagsrullen • (C) 2024 • hej(a)torsdagsrullen.se • 
