AYE, AYE, AYE, AYE!!!
Hud af Gåås, här är du igen.
Det må vara med enkla medel han FÅR MIG, Ridley Scott, men får mig gör han likväl.
I det absoluta slutet, den klimaktiska striden – där är jag verkligen på spänn, orolig för vad som ska ske.
Och detta trots att ”Gladiator II” är märklig på många sätt.
Till att börja med: varför nu? Vad är det, 24 år senare?
Och varför då mer eller mindre en karbonkopia på intrigen från första filmen? Kunde du inte ha kommit på något mer originellt på all denna tid, Ridley? Försöker du säga något om det cykliska i våldet? Don’t know.
Ibland ser det ut som en direct-to-streaming-rulle – den bara råkar ha Pedro Pascal, Paul Mescal och Denzel Washington i sig. Alltså BJÄRTA greenscreenkontraster som inte hör hemma någonstans i närheten av 2024.
Ibland är det en visuell fest. Verkligen ”önskar jag hade sett på bio”-läge.
Vissa scener, framförallt striderna inuti Colosseum, är rent magnifika. En sådan utsökt koreografi och kreativa upplägg. Där är det en oerhört värdig uppföljare.
Men så HAR vi många märkliga val i manus. Lite väl trubbiga referenser till ursprungsfilmen. ”What we do in life …”-citatet skrivet – PÅ ENGELSKA! – över Maximus grav? Kom IGEN nu!
Och plötsligt finns där – så klart – oanade släktband.
Jag hade haft större respekt för en mer fristående berättelse.
Men och sannerligen MEN – likväl är det en underhållande titt.
Får en halvmesyr till applåd från eder undertecknad.
Det var väl INTE bara surmulna redditare som kved till sig bekymmersrynkor med djärv TOPOGRAFI när ”Gladiator II” (framför allt titeln – då) utannonserades.
This could not be good.
*ser Maximus vända sig i graven*
Men: vi har (faktiskt!) att göra med en förhållandesvis flink (om än seeeeeg) högerkrok där man framför allt IMPAS av koreografi och striderna inne i Den Stora Kultens Arena. Lagom ljumen vederkvickelse. Blir bioooo(suupa)sugen.
Visst slirar Scott (Ridley, reds anm.) på kopplingen ibland med småvissen CGI (vad ÄR det för hybridapor vi ser??), plastiga tupperwarekulisser och fejkmetaller. Och märkliga anakronistiska inslag som typ antika ”Yale Doorman-knappar” som öppnar hemliga portar och skit.
Mmm.
Ibland är det fa-an rejält med sladd.
Tänker framför allt på den helt makabra sekvensen när hela Colosseum fylls upp med vatten och vresiga vithajar (?) ovan vilka slagskämparna ror runt i stora stridsskepp. Spektakulärt MEN pajigt.
Och att storyn i princip är ett plagiat på originalet.
Men det är lätt att vara dum och desto svårare att bara omfamna det som skaver lite.
För ”Gladiator II” har oväntat med stamina i all kåda och är överlag rätt FET och UNDERHÅLLANDE och det finns något charmigt i alla illa slipade vinklar och vrår där det korkade på något sätt värker fram sitt eget existensberättigande.
Joruså-fakkin-atte.
Trodde den skulle vara betydligt mer kass, to be fair.
Torsdagsrullen • (C) 2025 • hej(a)torsdagsrullen.se • 
