Maggie’s Plan

6

Det finns tydliga toppar här.

Som repliken ”’Like’ is a language condom”.

Som när Ethan Hawke och Julianne Moore hamnar mitt i en snöstorm och söker skydd i en liten schweizisk stuga där ägarna gör en impromptucover på ”Dancing in the Dark”.

När Ethan Hawkes barn snackar skit om Greta Gerwig på tyska.

”Maggie’s Plan” har många delar som mycket väl skulle kunna skapa en storslagen helget.

Men det limmar aldrig riktigt.

Dialoger blir för utdragna, vissa scener känns smått meningslösa.

Det saknar lite riktning, va?

Jo.

Men en trevlig titt!

Petter

5

Mmm.

Det puttriga dramat.

Med Woody Allenska ljudmattor av munter frijazz i bakgrunden och en narrator – då – som för skeendena framåt. High-brow och så där lagom förförisk (chansar nu!) Manhattan-kyla.

”Maggie’s Plan” – helt OK, ju.

Vill ändå ge dig en ryggdunkis, Rebecca (Miller – regi och manus, reds anm).

Det handlar om Maggie (Greta Gerwig) som längtar efter barn men som vill ha det själv. Hon rekar (ping @rangelyf) donationssperma och rätar upp sig inför det faktum att hon står i begrepp att ömsa hud inför Det Nya Livet.

Men in kommer Ethan Hawke som ju är min (vår?) favvoskådis, då. Han spelar författaren John (”ficto-critical anthropologist”) och i de återkommande möten som bottnar i litteratur och skrivande ges näring åt någonting.

Det växer fort.

Och Maggie och John ser sig falla i varandra.

Det finns portioner av värme och bejakning i ”Maggie’s Plan” som verkligen bränner till.

Och vissa scener i lyfter allt.

Som den när ruggslitne advokaten Tony (Bill Hader) stapplar in i lägenheten berusad, tom, cynisk och rak efter en dränerande jobbdag/jobbkväll och på reflex skvätter upp den bedövande virren.

Eller där mitt i snöstormen, när John och ex-frun Georgette (Julianne Moore) hamnar i en stuga med dimmigt porrljus där en skön improvduo kör en charmant styltig cover av den av Petter Arbman uppskattade (no?)

”Dancing in the Dark” medan det hälls upp fjällstugevarm konjak (?) i de finaste av aristokratkupor.

Jag mår bra – då.

Känner mig och fri och så. #FW

Men ”Maggie’s Plan” är lite svajig i stort; transportsträckorna och de tunga dialogsjoken slår ju undan benen på mig litet. Vill skala bort TYP sjuttiofem procce och med omfamning inmundiga de små, starkaste bitarna.

Men Rebecca.

Tror på dig.

Jag vill ha mer, ju.

Är hungrig här.

Give me another one, please.

Joakim