Åh, ”Miya”.
Hur fan tecknar du så oerhört noggrant och fint?
How can it be so beautiful?
Typ varannan FRAME är ju affischmaterial.
För tiden (1984!) är det verkligen på en toppnivå av tvådimensionell animering. Eller ja. Finns knappt något bättre i dag heller, väl?
I så fall får vi titta på 3D-hållet, saker som ”Kubo and the Two Strings”. Det är där de estetiska innovationerna görs i dag.
Storymässigt är väl ”Naositja” (som det uttalas) rätt flummig, som typ allt annat Miyazaki skrivit (förutom kanske ”The Wind Rises”). Mycket anti-krig, anti-kapitalism. Good.
Äckligt AF med alla enorma kryp.
Men en vacker berättelse, i slutändan.
Allt är så originellt, liksom.
Aldrig riktigt sett något liknande.
Äh.
Pallar inte manga eller hentai (?) eller vad det här nu kallas.
Ser hellre underbara svenneanimen ”Mumindalen” – då. Med sweet lord Muminpapi och GREAT MOM OF MUMI som vispar kanonhusman åt de stornäsade sagoknoddarna (läs Mumintrollet med syskon) i den blåa tornkåken.
Och glöm ej: ljuvlige psykopatnomaden Snusmumriken som blänger med sitt firrespö på bron.
Men, men och ja, ja.
Ni anar väl.
Är tired AF (me wanna sleep) så orkar EJ redogöra (för) story och så vidare. Mer än att det är STATEN mot FOLKET (typ) där genomgoda prinsessan Nausicaä agerar Hans Blix när de stridande flankerna ska enas.
Det jag tar med mig här är Hayao Miyazakis asfina teckningar. Som bro Pete skriver här intill. Varannan frame (totalt typ 168 000 bildrutor räknat på slött, osmooth 24 FPS) är – ju – ett vykort, en poster, en tavla.
Hantverket: prima.
Synd då att ”Nausicaä of the Valley of the Wind” är så olidligt högtravande, fånig (!) och överlastat prålig. Det STINKER new age.
Blinda trollkärringar, galna Mad Max-rustningar och konstiga flumkryp där varenda karaktär presenteras på det där enerverande, tolkienska sättet (”jag är Maradoripitti från ätten Lavemangomanga”).
Förvirrat.
Och träligt.
Råd: undvik!!!
SE MUMIN!!!!
Torsdagsrullen • (C) 2024 • hej(a)torsdagsrullen.se • 
