Pig

8

Matlagning ÄR konst.

Det har jag känt ett tag, efter vissa DRABBANDE besök på, säg, Agrikultur, Lilla Ego eller Nästgårds i Jämtland (FAAAAAGERT E LANDET!!!).

Och i ”Pig” skildras det på ett så intimt, känslomässigt sätt. Jordigt, varmt, färggrant, som ett betryggande tryck från en hand i ens ryggslut. Något som väcker associationer, minnen, förnimmelser. Som binder människor samman.

Ergo: konst.

Som all konst är det också något som kapitaliseras på.

Pressen kan nog vara STENHÅRD när man är där på toppen. En hänsynslös marknad där det är lätt att tappa sin, well, konstnärliga övertygelse.

”Pig” kommer åt det där på ett effektivt sätt.

Och Nicholas Cage gör nog sin bästa rolltolkning sen typ … ”Adaptation.”.

Applåder!

Petter

8

Nog har Nicolas Cage stått för en del smörja genom åren.

”The Wicker Man”, ”Ghost Rider” och ”Between Worlds”. För att nämna några risade rullar som definitivt tanked at the box office och ställde frågan: är Cage slut som artist?

Därför är det onekligen befriande och förlösande att se Nicke svinga tillbaka i full kraft med och skapar dramastark semi-magi. Aldrig har han varit bättre, enligt kritikerna.

Ex-kocken Rob (Cage) har flytt stadens puls efter sin hustrus död. I stället för han en sällsamt solitär och ouppkopplad tillvaro i en skogsstuga tillsammans med sin skarpa tryffelgris.

Men en natt sparkar några busar in dörren och kidnappar svinet.

Rob är duktigt avstängd rent emotionellt.

Men en sak är säker. Grisen, den älskar han.

Och tillsammans med påläggskalven Amir (Alex Wolff), som är mellahand och kränger all tryffel vidare till restarunager, ger sig Rob ut på en jakt efter kidnapparna för att få sin vedergällning och hämta hem sitt svin.

Värt att upprepa: Nicke är fucking great här.

För ”Pig” är på många sätt en nittio minuter uppvisning av en skådis som tycks ha karvat fram det allra bästa ur sig själv sisådär trettiofem år sedan brejket i ”Raising Arizona” (borde synka, ja?) av bröderna Coen.

På det ett magiskt foto, starka samtal om uppfostran, besvikelser, motgångar und so weiter.

Vilken comeback!

Joakim