Terminator

8

Det är lätt att glömma i dagens blockbusterland, fullständigt dominerat av science fiction, superhjältar och annan dylik NÖRDSKIT, men: tidsresande var inte riktigt en etablerad GREJ på samma sätt 1984 som det är i dag.

”The Terminator” var tongivande i att starta den där vågen. ”Back to the Future” kom året efter.

Och det är svårt att inte känna ett slags vördnad inför denna berättelse med det i åtanke.

Den HÅLLER, liksom. Dels har vi konceptet att ingen död materia kan resa i tiden, med de pikanta nakna entréerna för terminatorn/Kyle Reese som följd. Vi har hela bakgrundshistorien om hur robotapokalypsen utlöstes, med ett AI som först attackerade andra människor å USA:s vägnar (Kina?), och sen ganska snabbt gjorde matten för att inse att det bästa för jordens överlevnad är att utrota alla människor (svårt att argumentera emot). Och så har vi hela mindfucken med att Kyle kommer och berättar att han måste skydda Sarah Connor så att hon ska kunna föda den framtida rebelledaren John Connor. Utan att veta att han själv blir fadern.

Det känns ju STARKT, allt det här. Trovärdigt. Det är en stabil balk i mitten av detta manus. Bra jobbat, James Cameron och Gale Anne Hurd!

Sättet Cameron hanterar tempo i sin regi är också utsökt. Från GÄLEN action till skenbart lugn följt av kaotisk action igen följt av nån superspännande backstory följt av en 80-talig sexscen och så vidare.

”The Terminator” håller verkligen och förtjänar sin plats bland filmhistoriens sci-fi-klassiker.

Det bästa? Uppföljaren är ÄNNU bättre.

Can’t wait.

Petter

7

Det här är _kanske_ tjugonde gången jag ser ”Terminator”. Den var ju en VHS-inventarie, där inne i furuskåpet vid teven hemma i Bergsviken, under uppväxten.

Minnesbilder: mörkt, disigt, laserskott, nakna bröst och avsågat pumphagel.

Nu var det kanske tio år (eller mer) sedan sist jag såg den.
Och den har ju onekligen växt på mig, James Camerons dystopiska mindfucksbuffé.

”Terminator” är oväntat rapp (minns den som trööööög), spännande AF (hur mycket TÅL roboten, va?) och Arnold är ju verkligen handen i handsken som den Skynet-avlade Model 101.

Visst. Effekterna är stundtals risiga. Framför allt under alla närgångna closeups när Arnolds ansikte helt plötsligt ser ut att vara någon märklig konstruktion i cernitlera som NÄPPELIGEN skulle platsa ens i melankoliska barnserien (?) ”Skrotnisse och hans vänner”.

Och en del scener ser typ ut att vara filmade i stopmotion. Inte direkt mjukt och Boston Dynamics-lent.

Men: ”Terminator” är bra. Tidsdokument, typ.

Underhållande och cool.

Joakim