Thor: The Dark World

4

Okej. Nu blir det Speedboat-recce här.

Mycke på jobbe i veckan, va, ni vet hur det är va?? 😀

Längtar till en bättre flaska iskallt där hemma i kylen va??? ;D

Jo. Jag skriver på ett pendeltåg, här.

Då kör vi.

”Thor: The Dark World” är ju tyvärr den NÄST sämsta filmen i Marvel-filmernas universum. Den trumfas endast av pisserullen ”The Incredible Hulk”.

Det största problemet är helt enkelt att den är så tandlös, tråkig och ovanpå det alldeles för lång. Tråkigt blir som bekant dubbelt så långt.

Fienderna: oinspirerade. De mörka alverna. Hur många gånger har vi inte stött på en variant av det? Fuck off, Malekith & Co.

Thor: typ märkligt aggromacho på ett sätt som känns mer som en feltolkning av karaktären än ett medvetet narrativt drag.

Loki: faktiskt bra! Den starkast skinande ljuspunkten i hela filmen. Tom Hiddlestons tonträff är fortfarande perfekt. Och hans karaktärsutveckling, evigt grå, är fortsatt spännande att följa.

Odin: Träig gubbjävel som tror han befinner sig i en Shakespeare-pjäs, typ. Sluta vara så teatralisk, Hopkins!

Frigga: Mmmmmm. Min gamla mellanstadiecrush, Rene Russo. Gör en stabil insats här som den trygga OCH vassa matriarken (som egentligen styr Odin?).

Summa summarum: Äh. Hade kunnat se något annat.

Och kommer aldrig se om.

Stort sett meningslös, i slutändan.

Petter

4

Äh men vad få-ån (*Bengteric Gerhardsson-röst*) är det här, nu?

Någon typ hisnande pseudo-fantasy med BLIXTAR och DUNDER (plus lava/magma) och en jättelik armé bestående av mörka alver (som mer låter/ser ut som spensliga orcher).

Premiss?

Vet typ inte.

Thor (Chris Hemsworth) ska (SÅ KLART) rädda Asgård på något sätt medan ambivalente brorsan Loke/Loki (Tom Hiddleston) är den hala ålen som hoppar mellan lägren i tid och otid.

Och där i mitten tisslar den ruggigt pumpade (!) oldiepampen Odin (vidrige [!] Anthony Hopkins) runt och strösslar högtravande snömos aka ASADYNGA för att förvirra oss ytterligare.

Typ skitfilm, det här – då.

Vi sitter och chattar halvvägs in i filmen (och DET är ju IOFS trivsel) utan att ha någon som helst koll på:

A – Varför det är konflikt.

B – Vem fienden är.

C – Vad som står på spel.

Visst vrids plattan upp _en aning_ i en kvart eller två när vi bäddas ner i mer flörtigt jordnära och tempostarkt actionmalande så där en timme in eller något.

Men i stort: trist, blekt och lamt. Ingen känsla, tomt på värme och NADA hjärta.

Vill ju bara att Thor ska glömma hammaren någonstans och kasta in handduken.

Nä, (mina största) homies.

Jag är IHOPSJUNKEN här.

Smiskar på med ultralågt betyg, därav.

Skämmes, Marvel.

Joakim