FAN!
Jag blir ju ändå besviken på slutet. Att de inte rodde detta I HAMN!
För ”Searching” börjar verkligen svinstarkt.
Ett helt liv tillsammans sammanfattat i en ”livefeed” från en dator och de bilder, filmer, kontakter och annan info som band denna familj tillsammans. Till en av föräldrarna dog. Filer som raderas av nöd och så vidare, det gör för ont.
Fuck. Magslag.
Please don’t make me this surprisingly sentimental, movie which tells its story only through digital screens.
Det är alltså filmens hypersamtida USP: varenda sekund kommer från någons skärm (mobiltelefon, dator och andra digitala källor).
För det mesta är det snillrikt konstruerat, imponerande genomfört.
Och framförallt John Cho spelar stabilt AF, med sitt spända nerviga ansikte.
Men ”gimmicken”, som börjar som ett imponerande kreativt grepp, blir just en regelrätt gimmick mot slutet, som de tvingas bända narrativet runt. Tills det tyvärr börjar spricka. Värst: filmens skurks otympligt skrivna erkännande, från en övervakningskamera hos polisen. Vilken skärm visas nu DET på?
Synd på en så god idé. Kunde ha blivit en revolutionerande 10/10.
Men likväl: bra. Vi rekommenderar. Och ni: ni ser.
Tonåringen Margot (Michelle La) är försvunnen.
Det är SMS utan svar och direkt till röstbrevlåda och andra BEKYMMERSRYNKOR med starkt signalvärde som tvivelsutan (!) pekar på att något är lurt.
Så pappa David, som redan förlorat hustrun Pam (Sara Sohn) i vidrig cancer, drar på sig tagelskjortan, kavlar upp ärmarna och ger sig ut på ett digitalt korståg i en MASTIG backlog för att hitta sanningen och få hem sin dotter levande.
Han hijackar Yahoo-mail, återställer lösenord, ”rootmyser” runt i OSX (samt Linux?) och står helt klart för en av de mest fartsuliga researchinsatserna när han på typ två dagar hobbyförhör ~300 Facebook-användare OCH diarieför hela skiten (!) i Excel (!!).
Allt för att få tillbaka döttra’.
Impressive action of farsa AF.
Nog blir det aningen forcerat ibland när storyn, och progressionen, måste följa formen (varenda scen utspelar sig på en skärm). Aneesh Chaganty (regi och manus) får silvertejpa friskt med halvkrystade övervakningskameror och annat för att hålla sig inom det doktrinen tarvar.
Men det är (väl) OK, det.
För ”Searching” är i övrigt imponerande välgjord.
Med autentisk mjukvara (hatar fejk-OS!!!!), gedigen ACTING av en härjad Cho och (om än några för mycket) semi-spektakulära och sensationslystna twister.
Och det finns något TYP vackert i att ”Searching” lyckas så pass bra – ändå –med att bygga upp spänning trots att det enda som finns till förfogande (more or less) är hoppandet mellan olika skärmytor.
Värd att se!
Torsdagsrullen • (C) 2024 • hej(a)torsdagsrullen.se • 
