Ja, jo.
En bättre rulle thrill tackar TR-boysen sällan nej till.
Det här är en sån film jag framförallt har minnen av att ha sett i TV-tablåtidningen (R.I.P.) i sommarstugan.
”TV4. 22.45: Pelikanfallet”
Me, at 7 years old?
Not particularly interested. Want to swim and play Game Boy instead.
Klipp till 26 år senare och typ tre-fyra Goda Vuxna Thrillers av sorten ”Michael Clayton” eller ”The Bourne Identity” och min 👏🏼 kropp 👏🏼 är 👏🏼 redo 👏🏼.
Och ja, den är inte dum, Alan J. Pakulas (”Sophie’s Choice” bland annat!) tolkning av en av John Grishams 287 böcker.
Det är rätt spännande.
Lite 90-talsmässigt stelt och märkligt här och där.
Julia Roberts och Denzel Washington är *snygga som piss* och spelar stabilt.
Ja. Jo. Bra!
Värd att se på TV4 22:45 en sommarlovskväll, absolut.
Jahaja.
In i maktens korridorer åter.
Men i stället för den dova puls som präglade ”The Report” (recensioner här) bjuds vi här in till en mer rafflande och tempostark korruptionsåktur (based on a story by great John Grisham) där Julia Roberts, juriststudenten Darby Shaw, och Denzel Washington, sammanbitna murveln Gray Granhtam, kopplar patosbetonad armkrok för att ta reda på sanningen och fälla krokben på den politiska eliten. Det efter att två senatorer (?) plötsligt mördas.
Visst är det klassisk långpanna som gräddas.
Och nog skulle den sista halvtimmen, eller trekvarten, ha kunnat stramats åt betydligt mer än vad Alan J. Pakula (regi) ville/vågade.
Men ”The Pelican Brief” ska få-ån PLUSSAS för att den är oväntat redogörande, tydlig och – ja – rakt på.
Firma Roberts/Washington gör ett kanonjobb. Good actors och så vidare.
Sitter i sketsöffan, eller nej, ser ju den här jäveln i sängen, och smånjuter stundtals av den nerv som serveras mig.
Not a masterpiece, men ändå pretty good.
En goder liten vardagskvällsrulle.